Bortskämd av mig

Igår var jag helledig och tyckte att jag kunde vara värd lite gott.


Dessutom tyckte jag att Erik var ganska snygg och förtjänade lite tjusiga blommor.


Som tur är har vi inte ätit upp alla jordgubbarna och blommorna har inte vissnat än. Idag har varit en fullspäckad dag så det var tur att jag skämde bort mig igår så jag kan njuta lite ikväll! Att skämma bort sig själv lite ibland är inte dumt...

Jaha.

Jaha.
Nu har jag varit och tränat och kommer hem skithungrig och steker blodpudding. Jag lägger upp dom på ett fat och ska ta sylt, men burken är ny så locket går inte att rubba. HUR MÅNGA ARMHÄVNINGAR SKA BEHÖVAS FÖR ATT ÖPPNA EN BURK LINGONSYLT?!

Det undrar jag. Jäkla vaccuum.

Min man är på Arlanda och hämtar sin mormor så han kan inte hjälpa mig.
Och blodpudding är faktiskt inte gott utan lingonsylt!

Bäbisinstruktioner VII

Här kommer lite fler instruktioner på hur man ska ta hand om bebisar! Kanske lika bra att jag börjar plugga in dom för jag har förstått att det snart kommer att finnas en liten knodd i släkten. Spännande!





Ett Öga Rött eller Death By Rabbit



Igår skulle jag ge min kanin (som bor hos mamma och pappa) lite grönsaker. Jag gick mot buren och tänkte inte på att han inte hör så bra. Tydligen märkte han inte alls att jag var på väg för när jag bara hade någon meter kvar till buren sprätte han till så det stänkte sågspån överallt.

Jag fick munnen full av spån blandat med kaninbajs. Och värre var att jag fick ungefär lika mycket i mitt högra öga. Grinande ropade jag på Erik som fick ta hand om kaninskrället och sen sprang jag in till lillasyster som plockade ut dom största bitarna.

När jag åter kunde öppna ögat utan att svimma av smärta plockade jag själv ut de återstående sju-åtta spåbitarna som gjort sig hemmastadda runt min iris. Tårarna sprutade och det var väl inte ultimat att jag som i vanliga fall är ganska känslig för kaniner hade en halv bur i mitt öga.

Timmarna efter olyckan liknade mitt öga mest en körsbärstomat. Eftersom att jag var tvungen att åka till Farsta och inhandla present till Emma som hade fest på kvällen fick jag stå ut med butiksbiträdenas bekymrade blickar. De tycktes tro att jag varit offer för kvinnomisshandel.

Och det hade jag ju på sätt och vis varit.
Fast det var inte min sambo som var förövaren utan en 2 kilos dvärgvädur...

Earth-hour och tidsförlust


Igår hade min äldsta vän Julia kalas med sin kompis Emma för att fira att de sammanlagt hade lagt 46 levdansår bakom sig. Det var väldigt trevligt, grymmt god mat och många nya människor som jag inte träffat tidigare men gärna skulle vilja träffa igen! Särskilt mysigt var det under Earth-hour då alla lampor släcktes och de redan många levande ljusen fick sällskap av ännu fler.

Kom hem och sov några timmar innan vi gick upp och städade alla akvarier + lägenheten och nu har vi faktiskt sovit en extra timme på eftermiddagen. Men eftersom att dom stal en timme mellan 2 och 3 så var det ju inte mer än rätt!

Nu ska vi ta ett bad och sedan bege oss till familjen Borgström på söndagmiddag. Mums!

Upplyst eller inte

Jag tror iallafall att jag ska satsa på lite buddhistisk världsfrånvändhet den närmaste tiden och inte oroa mig över vilket världsligt betyg min tenta får. Jag har iallafall blivit lite klokare (eller?) och nu är det mer än en månad till nästa tenta!

OCH jag har körkort icke att förglömma =)

Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa lite serier, det har jag förtjänat!
Jag gick minsann upp halv sex i morse.

Bokbål

Nu ska jag elda upp mina böcker och gå och lägga mig.
Någon omtenta ska vara ens första, eller hur?

Allting är sig likt. Och ändå inte!

Vinkeln är olika, men annars har jag:
Typ samma frisyr.
Liknande halsband.
Samma min.

Det är fem år mellan fotograferingarna och under dem har jag hunnit med att ha långt blondt hår, orangeblå ojämn och superoxiderad kortkort frisyr. Men man kunde ju tro att jag inte förändrats alls under alla år förutom att jag klippt mig en smula kortare. Och tagit körtkort förstås!


Hipp Hurra!

Mitt körkort har ankommit till posten!

Jag hade tänkt lägga upp bild på det ikväll, men på grund av att alla vägar kring Tyresö Centrum varit avstängda idag hann vi inte dit innan dom stängde, så jag får hämta det imorgon istället.

Frågan är om jag orkar hänga på låset när dom öppnar klockan sju... Känns tveksamt.

Annars har jag jympat i förmiddags på Toves pass. Jag var på Box igår och det kändes både i armar och ben. Mycket jobbigt. Mycket trevligt samtidigt. Julia var där och alla pauser från plugget är välbehövliga!

Igår var också en mycket trevlig dag, för jag fick besök av min vän från högstadiet. Hon har flyttat till England och bytt namn men var precis lika rar som vanligt. Fikat med henne vad just vad som behövdes för att jag skulle stå ut med mitt trista plugg.

Ha det fint och plugga inte ihjäl er!
Love

Om att förverkliga drömmar

En gång när jag var liten såg jag en kortfilm om en blomma som stod i knopp, slog ut och vissnade. Det speciella var att man efteråt fick se hur filmaren hade riggat en kamera som tog en bild då och då och skapade filmen på så sätt.

Sedan dess har jag velat göra samma sak. När vi kom hem från Amalfi hade vi med oss en liten kaktus. Plötsligt en dag såg vi att den fått en liten knopp och eftersom att jag numera äger både en kamera och ett stativ kunde jag förverkliga min dröm.

Här följer några bilder ur serien:



Som ni ser blev det inte alls en blomma utan en kaktusdel som varken slog ut eller vissnade.
Men jag är ändå glad. Det är inte varje dag man får chansen att förverkliga en dröm!


Dött...

Om ni tycker att det är lite dött här i bloggen nu för tiden så beror det på att jag på grund av teoriprovet jag hade förra veckan alldeles har glömt att plugga till tentan jag har nu på fredag. För att ligga bra till borde jag läsa in ungefär 1500 sidor på en vecka. Det är ju bara att glömma, så jag satsar på 750 och hoppas att frågorna blir på det jag läst...

Nåväl. Hur det än går på fredag så var det lätt värt det. Vad jag vet kostar det inget att gå på omtentor (om man nu inte missar så många att man får trubbel med CSN) men att göra om teori- och körprov går på dryga tusenlappen.

Nu ska jag återigen dyka ner i böckerna och sedan är det sängen som gäller.
Imorgon får jag nämligen besök av en vän från högstadiet som numera pluggar i Cambridge så då gäller det att vara på topp! Dessutom måste jag läsa minst 100 sidor för att hålla min tidsplan till tentan. Vi får se hur det går...

Bäbisinstruktioner VI

Känns skönt att man inte har någon bäbis att introducera för sina djur... Vi har ju bara fiskar.





Voj Voj

Idag har jag pluggatpluggatpluggat, jympatjympatjympat (Benny gjorde illa ryggen så vi hoppas han blir frisk snart!) och kört bil hela vägen till Solna. Emelíe skulle på fest där och jag lyckades både ta mig dit och hem utan att demolera Eriks mormors bil eller andra vägtrafikanter...

Nu är jag dock lite sömnig och sitter och ser på Let's Dance hos mor och far. Vem tror ni vinner? Jag tror tyvärr att Laila åker ut ikväll trots sina grymt snygga ben eftersom männen är så folkkära... Men ni ser kanske inte på det?

Nu är reklamen slut, åter till dansen =)

Minnen och Minnesluckor

Min mor ringde och ville höra lite mer om uppkörningen. Mitt svar löd ungefär... "mmm... aaah, den gick bra..." Som att hon inte redan förstått det imorse när jag rusade in med mitt nyss ifyllda körkortspapper i nypan.

Men jag minns faktiskt inte mycket av den! Min pappa, tillika handledare, åkte ju med i bilen. Han påstår i en kommentar till förra inlägget att jag under körningen böt fil, tvärs över vägen, (trefiligt) från högraste till vänstraste och att det gick som en dans.

Jag har inget minne av det! I min värld låg jag hela tiden i det högra körfältet och puttrade på, defensivt och miljövänligt som jag lärt mig. Jag måste ha bytt fil av reflex eller nånting. Trots att jag var fokuserad under hela uppkörningen (och inte hade intagit något annat än kaffe och mjölk på morgonen) tycks jag ha minnesluckor.

Däremot minns jag väldigt tydligt att min körprovsförrättare efter körningen sa "Du har genomfört ett godkänt förarprov". Jag trodde att han menade att provet som han lagt upp åt mig var godkänt av nån myndighet eller nåt, så jag sa typ "jaha". När jag sedan såg hur han kryssade JA under texten "Bevis om körkort" blev jag tvungen således tvungen att fråga "Vaddå, får jag mitt körkort?!"

De två senaste dygnen har varit en aning påfrestande så nu är det dags för sängen!
Natti!


Körkort!

Det osannolika har inträffat!

Jag är numera ägare av ett äkta svenskt körkort. Visserligen i pappersform än så länge, men det känns ändå helt bisarrt! Imorse gick jag upp 05.45 för att vara riktigt pigg vid uppkörningen 08.10 i Farsta. Trots att jag presterade den sämsta backningen runt hörn i hela min körkarriär fick jag godkänt!
g
Min kära far såg oförskämt stolt ut när han insåg det, och det blev ännu värre när han fick beröm av provförrättarna. Risken finns att han blir en smula odräglig nu när båda hans döttrar tagit lappen på första försöket i Farsta... Och risken finns att jag kommer befinna mig ute på vägarna utan handledare!

Se detta som en varning! Senast igår råkade jag bryta mot stopp-plikten, i förrgår körde jag mot enkelriktat och på vägen för att lämna blommor till min körskollärare körde jag nästan upp på en refug med Eriks mormors bil. Men som tur var hann jag väja.

Och som dom säger på Tyresö Trakikskola: Hellre en refug än en fotgängare. Hellre en trottoar än en buss. Och om man skulle köra in i nånting är det bara att backa ut ifrån det...

Ta det lugnt ute i trafiken och livet!

Teorin avklarad!

Visserligen med bara fyra poängs marginal, men godkänd är godkänd!

Jag kan ju tillägga att det var rätt tydligt vad jag är bra på. Inom ämnena "Miljö" och "Personliga förutsättningar" kammade jag full pott, vilket man inte riktigt kan säga om ämnena "Fordonkännedom" och Trafikregler". Det känns alltså bra att jag i framtiden kommer att jobba med människor och inte bli bilmekaniker eller trafikpolis...

För den som blivit upprörd över förra inlägget och vill ha lite mer info kan jag rekomendera http://orsakverkan.blogspot.com/ som har flera inlägg i ämnet och är mycket välinformerad. Han tycks vara humanist, och även om jag inte delar hela hans världssyn så är hans kritik i detta fall mycket träffande!

Jopphejdi, nu ska jag rusa vidare här i livet...

Dagens fel, Ratzinger

Ibland är man så oerhört tacksam över att man är protestant.

Inte för att det alltid är frid och fröjd varken i Svenska kyrkan eller i den protestantiska kyrkan världen över (WASP är ju ett exempel på när det har gått lite fel). Men vi slipper iallafall ha överhuvud som kväker ur sig groda efter groda efter groda.

Jag kan köpa att Ratzinger inte hade koll på biskop Williamssons förnekelse av förintelsen; alla har ju inte tid och lust att titta på Janne Josefsson. Men om man har ett förflutet inom Hitler Jugend (som visserligen typ alla tyskar från den tiden har) så kanske man kan vara extra försiktig och kolla upp såna saker...

När Vatikanen sedan går ut och kritiserar en nioårig flickas mamma för att hon hellre ville rädda det barn hon redan hade än de två potentiella som fanns i dotterns mage är det värre. Att hävda det ofödda fostrets rätt till liv med hänvisning till att det är utan skuld, framför nioåringens rätt till att leva sitt eget, är märkligt. Varför ska flickan behöva ta konsekvenserna av en våldtäkt? Är inte hon lika oskyldig som fostren?

- - -

Nåväl. Nu har herr Påve hälsat på i Kamerun och hävdat att kondomer förvärrar aidsproblemen. Hans egen lösning på problemen med aidsspridningen är  "ett andligt och mänskligt uppvaknande".
Tillåt mig att känna mig lite skeptisk.

Människor har genom alla tider haft sex, och dom kommer antagligen att fortsätta ha det. På många ställen i Afrika är problemen dessutom att män går till prostituerade (för att inte få fler barn?) och smittas av HIV, som de sedan tar med hem till frugan. 

Hur vore det om man åtminstone kunde få använda kondomer inom äktenskap - för att skydda varandra och begränsa barnafödandet? Hur vore det om man såg njutningen som något positivt -en gåva- istället för att försöka hindra den? Och hur vore det om Ratzinger överlät sexualråden till RFSU och andra upplysande organisationer som verkligen kan något om det? 

Som sagt; Människor har genom alla tider haft sex, och dom kommer antagligen att fortsätta med det, med eller utan kondomer.

Jag har en känsla av att Ratzinger inte har hört talas om överbefolkningsproblemet som jorden står inför eftersom han baktalar kondomer i Afrika. Eller är det kanske just det han försöker åtgärda genom att förbjuda kondomer = sprida Aids?

Jag förstår inte hur han tänker.
Någon som gör det?

Bäbisinstruktioner V

Nu har jag pluggat körkortsteori så ögonen nästan blöder, så det kan väl vara skönt med lite mer lättillgängliga instruktioner för livet... Jag kan inte låta bli att undra varför jag ska veta hur lång en bogserlina får vara. Om jag köper en på Statoil så lär den väl vara lagom... Eller?





Vad säger ni?

Vad säger du när nån ger dig en komplimang för nåt som ni verkligen inte tycker är positivt?

1) Tack!
2) Eeeh, tack, men...
3) Haha va?? Skojar du?

Jag kan lätt definiera mig själv som tillhörandes grupp 3 och kan nog räkna ungefär halva min bekantskapskrets till samma kategori. För nån dag sen var det en trevlig kassör på Ica som sa att hon tyckte att mitt hår var fint. Min svar löd ungefär: Haha, tycker du? Det är bara oklippt, men tack ändå, det var snällt!
Hur trevligt var det svaret på en skala??

Eller om någon säger att ens jacka eller halsduk är fin så måste man förstås upplysa dem om att jackan är fem år gammal och att halsduken kostade en euro. Ungefär som att man vill påpeka för personen som vill vara snäll att denne minsann inte har nån smak.

Det är ju förskräckligt otrevligt. Varför svarar man så på komplimanger? 

Jag funderade på ifall det hade nåt att göra med grundskolesyndromet som går ut på att man säger att man är fulast/  tjockast/ dummast. Sedan protesterar motparten och säger: Nej, men du är jättefin/ smal/ smart, det är ju jag som är ful/ tjock/ dum. Men känns inte heller som nån riktigt bra förklaring för då förväntar man sig ju ett uppmuntrande svar.

Kan det kanske bero på att man känner sig som en lurendrejare om man tar emot en komplimang för nåt som man vet är oklippt/ gammalt/ billigt? Eller är det helt enkelt ett sätt att få något sagt, när man inte vet vad man ska svara på komplimangen?

Det är ju fortfarande inte nån bra anledning till att berätta om sanningen.
Det är ju så mycket trevligare och enklare att bara säga tack!

Har du nån bra förklaring till varför man gör så?
Hur agerar du när du får komplimanger?
Tell me!

Bäbisinstruktioner IV






Hem Ljuva Hem...

...tänkte nog Killien när han åter fick flytta in i vårt akvarium. Eftersom att han brutalt mördade mina guppyhanar fick han flytta till Oskar (finns att läsa om på http://schoolingbannerfish.blogg.se/2008/september/jag-ska-kopa-nya-fiskar-for-dom-gamla-har-tat.html) men nu när alla våra fiskar bor i 300litersakvariet kunde han få återvända.

Vi har typ 8 grader varmare i vårt akvarium än vad Oskar har, och det märktes både på killiens färg och uppförande att han längtat efter lite mer sydliga breddgrader. Såhär tjusig blev han när han fick komma ner i vårt 25gradiga vatten:


Han bor tillsammans med våra snäckbebisar som växer och frodas:


Det största av barnen får bo i det stora akvariet med sina föräldrar:

Värdig vinnare

Äntligen skickar Sverige nåt annat än botoxade föredettingar till Eurovision. Visserligen har jag ingen aning om ifall Malena har använt botox, men nån föredetting är hon iallafall inte. Dessutom har hon en grym pipa och hennes låt är varken snodd från Abba eller Rocky-soundtracket...

Att en trevlig middag hos farfar avslutades med en värdig vinnare var ju över förväntan!
Nu ska jag sova!
Natti!

Bäbisinstruktioner III

Här får alla ni som funderar på att skaffa barn lite fler tips om var man bör och inte bör göra... Vad det gäller den första bilden är jag lite skeptisk... Min pappa slängde alltid runt med mig i luften när jag var liten och jag tog ingen skada... =D





Akvarieuppdatering

Det är riktigt livligt i vårt stora akvarie. Därför blir bilderna väldigt suddiga...


...och när man tar med blixt blir det skarpt, men lite för ljust...


...men ni ser iallafall vilka tjusiga fiskar jag har och hur många växter det är!


En viss skillnad kan upptäckas när man jämför med hur det såg ut i december:

Dagens Plan

På bussen hem från en trevlig middag hos Linea gjorde jag upp en plan.

På Gillinge har dom sjuuukt fina bilar. Audi, som kostar en kvarts miljon styck. Dom startar på ett kick och går som ett troll. Jag skulle gärna vilja ha en. Men hur ska det gå till när min inkomst består av studiebidraget och jag har en halv hyra att betala?

JO:

Jag kom på att man kunde kanske sno en av Gillinges bilar. Ett litet problem är förstås att området är inspärrat, men om man kör tillräckligt fort borde det väl lösa sig? Jag menar, antingen hinner man väl ut innan grindarna stängs eller så får man väl ta sats från nåt och hoppa över dom i äkta Bond-anda.

Sen gäller det bara att ta sig till typ Ryssland eller nåt annat land där dom flesta är lite halvkriminella. Till Ryssland får man väl åka över treriksröset (att ta båt känns inte som nån bra idé då man antagligen skulle höra helikopterljud redan innan man lämnar Stockholms skärgård och sen bli fasttagen av poliserna på den).

Så det blir alltså till att bila. Enda problemet är ju att man kanske måste tanka. Att gå ut på en bensinstation när man snott en av vägverkets bilar (på vars registreringsskylt det dessutom står Gillinge 11) är kanske inte världens plan. Man lär ju få ett polisvapen riktat mot sig.

Så jag tänkte att det vore bra att ha en kriminell vän som har en tankbil så man kan slanga över bensin i farten. Det behövs nog två kriminella vänner förresten; en som klättrar utanpå bilarna och slangar och en som kör. Det är väl visserligen en liten risk att hälla i bensin medan motorn går, men det kan vara värt att chansa lite för att ha en fin bil!

Det slutliga kruxet är att jag helst inte vill bo i Ryssland.
Har ni nån lösning?

Bäbisinstruktioner II

Det verkar ju svinjobbigt, detdär med ungar. Ännu fler saker att tänka på än vad det är när man kör i rusningstrafiken på Norrmalm. Titta bara så mycket som kan gå fel:





Halkkörningen avklarad!

Jag har nu tagit mig igenom halkkörningen och har ett tjusigt intyg som ligger i min väska och talar om att jag klarat av min Riskutbildning! Innan kände jag en viss nervositet smyga sig på när jag läste att man är redo för riskutbildningen när man "obehindrat och självständigt kan köra i både stads och landsvägstrafik". Stadstrafik?!?

Dessutom gjorde vår lärare världens grej av att man, där och då, kunde gå ut och boka en ny tid längre fram utan att behöva betala extra om man kände sig osäker. Jag lät som tur var bli att fråga "är det mig du syftar på, eller?" så jag fick vara med om utbildningen idag.

Däremot var den en av de andra tjejerna som gjorde världens grej av hur nervös hon var och vilken ångest hon hade. Alla blev vi tvugna att lyssna på hennes gnäll och jag hade världens lust att sparka henne på smalbenet och väsa att hon var en skam för sitt kön... Killarna gnällde minsann inte.

Men jag lyckades kontrollerna impulserna i mina fötter.
Jag är ett under av självkontroll när jag verkligen vill!

Jag hade bilen med sämst däck, vilket medförde att jag sladdade allra mest, men min lärare var ändå nöjd. Jag tror det var för att jag körde i den hastighet som han sa, bromsade när jag skulle och inte jamsade. När läraren liknar ens pappa kan man ibland känna på sig att tramsande inte kommer att löna sig.

Det var en väldigt trevlig övning som jag gärna skulle göra om om jag fick!
Jag tror att jag har en viss fallenhet för att gasa och sladda.
Hoppas bara jag klarar av att köra lagligt också...

Bäbisinstruktioner

Jag fann dessa i ett facebookalbum som tydligen kommer att raderas imorgon, så självklart sparade jag ner dem på min data för eftervärlden. Det stod inget om copyright, så jag hopas jag inte blir stämd...

Det är iallafall 26 instruktionsbilder för den ovane föräldern. Ni får de tre första idag. Själv känner jag att bilbältesbilden är bra att memorera inför teoriprovet...




Helenas Husmorstips

Här kommer ett tips till alla fattiga studenter som inte är vegetarianer:

Blandfärs!

I söndags köpte vi ett kilo billigt (39 kronor) och idag har vi lagat den till köttfärssås och köttbullar som kommer att räcka i veckor framöver (om man varvar med annan mat förstås, men det måste man ju om det inte ska bli enformigt...)

Vi har, efter att ha ätit lunch och middag, fyra portionslådor vardera med köttbullar och köttfärssås i frysen. Bara att ta upp, koka pasta och ta med som matlåda till skolan! Det sanslösa är att eftersom pasta och potatis är så billigt så hamnar portionspriset på cirka 10 kronor inklusive créme fraiche, grädde, lök och annat "såsmaterial". 

Dagens mat:
Köttfärssåsen som Erik lagade till lunch och köttbullarna som jag rullat till middag

Ser godare ut än Billys-Pizzan som är i samma prisklass, eller vad säger ni?

Och om ni undrar hur vi kan ha så mycket tid att lägga på matlagning så kan jag tala om att det är tentaveckor just nu. Att plugga förmycket är inte nyttigt för någon!

Stadskörning med livet som insats

Mein Gott är allt jag har att säga.

Jag har just återhämtat mig från en timmes stadskörning. (Den skedde vid sjutiden men jag har inte fått normal puls förrän nu) Det är ju helt galet därinne! Folk går som renar och skuttar som getter över gatorna och förutom de gående har man en cykelbana plus en miljon andra bilförare att försöka samspela med.

Alla katastrofer undanvärjdes som tur är tack var min far, men idag har jag nästan:

1) Prejat en buss. (Föraren var elak och ville inte släppa in mig i filen. Pappa upplyste mig om att bilen antagligen skulle gå sönder mer än bussen vid en kollision. Jag ska inte preja fler bussar alltså.)

2) Blivit påkörd av en cykel. (Jag krypkörde längs en stadsgata och blev ikappcyklad av en tävlingscyklist. Just som jag skulle svänga vänster tänkte han köra om mig på vänster sida. Som tur var lät han bli omkörningen...)

3) Kört på en fotgängare. (Detta är ju faktiskt det allra värsta. Man FÅR bara inte köra på fotgängare på parkeringsplatser. Men hon joggade om mig till höger när jag för en sekund tittade åt vänster. Jag var förstås en liten bit ifrån, men jag undrar vem som sa att jogging förlänger livet?)

Efter dagens körning känns det som att jag inte borde ha något körkort.
Läser ni Pondus så kan ni tänka på Elsa i körskolan.
Men efter 1 april måste man ha en extra kurs...
Hmmmmmm..........

Kategorier!

Jag har fått en hemtenta som jag borde skriva på. Så jag satt halva kvällen igår och hela morgonen idag och sorterade in inläggen på bloggen efter kategorier så att det ska bli lite lättare att hitta här.

Nu kan ni välja om ni vill läsa om akvarier, religion, träning eller husliga saker. 

Hoppas ni tycker det är fint =)

Kusligt huslig på Internationella kvinnodagen

Eftersom att det är internationella kvinnodagen idag tänkte jag att det är säkrast att visa att jag är den bästa kvinnan Erik kan få så han inte börjar tänka på alla andra internationella kvinnor. Jag tror stenhårt på att nybakt bröd är ett vinnande koncept.

Så igårkväll satte jag en deg och bakade "Godmorgonbullar". Jag lät dem jäsa i kylen under natten. I morse var det bara att slänga in dom i ugnen och äta nybakta bullar till frukost. Gott?
Lite... =)

Nyvaket och nybakat


Här får ni som vill ha varmt bröd på morgnarna receptet.
Godmorgonbullar:
12 g. jäst
3 dl. kallt vatten
1 msk. olja
1 tsk. salt
1 dl. grahamsmjöl
6 dl. vetemjöl

Arbeta ihop alla ingredienser. Forma en längd och dela i 12 lika stora, sprickfria bullar. Lägg dem på en plåt och låt jäsa under bakduk i kylen under natten.

Morgonen efter tar man ut bullarna och låter dem jäsa i rumstemperatur medan man värmer upp ugnen till 250 grader. Innan man slänger in bullarna penslar man dem med vatten och strör på lite frön. Grädda i 10 minuter. ÄT!

Oväntat besök!

Idag när jag körde upp för uppfarten (okej då - övningskörde) så stod det en stor bil parkerad där. Pappa rusade in och trodde det var rörmokaren (ja, vi har fel på avloppen igen) men när vi andra hann in i köket insåg vi att min kusin från Kalix hade kommit och hälsat på.

Det kom ju som en smärre chock. Jag hade just sagt till Erik att "vi ska ju bara hem till mamma och pappa" så vi hade mjukisbyxor och var lagom oduschade och tydligen var mamma och Emelie lika överraskade som vi och hade tagit emot dom i tajts och med håret på ända. Tur ändå att det var släkten! Och tur att pappa hade köpt en stor bit entrcôte så det räckte till våra oväntade gäster!

Men det är ju galet hur ovan man som Stockholmare är vid att folk kommer utan att ringa. Ska man ha gäster så ska man helst ha bokat det en vecka i förväg och feja och dona i ett dygn innan man ses. Men det är ju så mycket roligare att bara gå hem till den man vill träffa och plinga på! Och mycket roligare att bli överraskad av ett trevligt besök istället för att gå och vänta innanför dörren. Inte behöva planera och bygga upp förväntningar och fundera över vad man ska göra.

Fast det känns som att det är lite tabu i Stockholm att dyka upp oanmäld. Skulle du gå hem till nån utan att slå en signal på mobilen först? Jag tror inte att jag skulle det... Jag har inte gjort det ofta hittills. Men det är kanske dags att väcka den slumrande norrlänningen i mig till liv.
Ta detta som en varning; jag kanske kommer förbi utan att ringa nästa gång!

Trevlig kväll - Otrevlig buss

Igårkväll blev jag helt övertygad om att det är dags att ta körkortet typ... NU.

Efter en väldigt trevlig kväll på Southside skulle vi ta oss hemåt. Självklart missade vi sista fyran (puben hade öppet lite extra länge eftersom vi var så trevliga?) och var tvugna att ta tunnelbanan, som förstås inte gick förrän om sju minuter. (Det är alltså SL-minuter vi snackar om, dvs. cirka 10x60 sekunder)

Det finns verkligen ingenting som är så nerslående som att stå på tunnelbaneperrongen en fredagkväll. Människor som för ett par timmar sedan varit nysminkade, pigga och fräscha ser ut som spöken. Bleka ansikten, ojämnt smink och påsar under ögon är allt man ser. Och förstås är det nån som måste hulka över en papperskorg. Så trevligt!

När man tillslut kommer till Gullmarsplan (efter att ha blivit inramlad i och kännt någon misstänkt likt bajslukt från dem i tunnelbanevagnen) ska man vänta på bussen och sen börjar Skarpnäcks-sightseengnen. Jag har aldrig önskat att få reda på vart Kärrtorp, Pungpinan och Älta gård ligger, men SL tycker uppenbarligen att det är en nödvändig vetskap för alla som bor i Tyresö.

Om man har tur spyr ingen på bussen.
BLÄ.


Boxjox

Idag var jag boxvärd. I samband med jympan hände tre saker:

1. Jag blev av med min huvudvärk som jag haft hela dagen (Jag är inte gjord för att gå upp sex för att övningsköra!)

2. Jag insåg att det inte bara är skavsår som mina nya skor ställt till med utan att det är hela min hälsena som mår lite dåligt av dom... Friskis-Ann rekommenderade att klippa sönder skorna baktill (så att inte hälsenan skadas ännu mer) och grälade lite på mig för att mina vardagsskor inte är "nog uppbyggda". Jag undrar om hon vet vad riktigt bra skor kostar (ja det vet hon väl antagligen) och om hon vet vad studiemedelet ligger på (det vet hon kanske inte?)...

Problemet med min trasiga hälsena löstes iallafall genom att jympa i bara strumpor. Inte ultimat eftersom att jag höll på att halka några gånger, så om jag ska gå på ett pass imorgon klipper jag kanske sönder mina gamla jympaskor... Tur att jag inte kastat dom, trots lukten!

3. Musikanläggningen la av totalt. Medans Sandra, som ledde passet, sprang iväg för att hämta hjälp var det min uppgift att se till att motionärerna inte slutade röra på sig. Som tur var så var dom snälla och lydde och stod och hoppade och gjorde "päronboll"  tills hon kom tillbaka med Ann som skulle fixa ljudet. När Ann trixat lite fungerade ljudet i 20 sekunder och sen blev det tyst igen och luktade brännt från högtalaren. Så vi körde sista box-låten och nervarvningen helt utan musik. Lite ovanligt, men det gick det med!
Kanske nåt att prova den 28 mars?

God Afton!

Snart ska jag gå och lägga mig, men jag vet redan nu hur min morgondag kommer att börja. Minns ni dendär skolfröknen som ställde upp i melodifestivalen för nåt år sen? Hon sjöng på knagglig engelska om att sova på soffan och offrande kärlek och sånt med en gitarr i knät.

Varje vardagmorgon den senaste veckan har den låten börjat dundra i vår lägenhet klockan fem på morgonen. Min teori är att någon i lägenhetslängan har lite svårt att vakna på morgnarna och därför har sin klockradio på alltför högt med en alltför dålig låt på repeat.

Att bli väckt i onödan, och dessutom av en usel låt, är ju inte världens skönaste sätt att börja sina dagar. Men vad gör man?? Inte kan man väl klaga för att ens granne har svårt att ta sig upp ur sängen på morgnarna... eller?

Samtidigt får man väl vara tacksam att det inte är Singstar man blir väckt av... (Läs Marcus berättelse på http://landegren.blogspot.com/2009/01/singstar-en-grannes-frbannelse.html )

Nåväl. Imorgon ska jag ändå upp och övningsköra halv åtta, så blir jag väckt vid femsnåret kan jag nästan lika gärna gå upp! Därför ska jag nu röra mig mot sängen. Natti!

Bakbilder

Såhär tjusiga blev bröden!

Jag riktigt längtar till frukosten imorgon!

Johans Husmorsskola

Idag när jag bakade med Johan bestämde jag mig för att hädanefter försöka baka mitt frukostbröd istället för att köpa det. Det är ju riktigt mysigt att baka, och de bröd som Johan lärde mig att baka är supergoda och tar inte alls mycket tid!

Förutom brödet som vi bakade hade Johan recept på ungefär 100 matbröd till, så jag tog och skrev av så många jag hann innan skrivhanden domnade. Hoppas inte att dom är copyright-skyddade för då ligger jag risigt till... Fast några skadestånd a'la piratebay-åtalet lär det väl inte bli fråga om...

Jag tänkte att om någon av er som läser denna blogg vill spara pengar, ha lite mysigt och dessutom få ett gott bröd så får ni ta del av Johans grymma recept (som förvandlade mig till en riktig husmor, det kunde ni inte tro, va?!) här:

Johans grötbröt:
50 g. jäst
smulas i en bunke, häll en gnutta socker över.
50 g. smör smältes i en kastrull, häll på...
6 dl. vatten och värm till fingervarmt

Häll smör och vatten över jästen, låt degspadet jäsa utan mjöl i cirka en kvart.

När degspadet jäst häller du i
6 dl. rågmjöl och...
6 dl. vetemjöl och...
en portion kall havregrynsgröt (om du har det hemma, annars går det bra utan)

Rör ihop degen, (arbeta den inte för mycket) strö lite mjöl ovanpå och låt den jäsa 20-30 minuter. När jäsningen är klar häller du den på ett mjöligt bakbord och delar den i fyra eller sex lika stora delar. Delarna mjölas och läggs två stycken på varje plåt som ganska platta kakor och får sedan jäsa i 20 minuter medans ugnen värms till 175 grader.

Grädda rågkakorna i cirka 30 minuter.
KLART!

Nu är det bara att ta ut och äta dom. Förslagsvis delas de på mitten och sen breds lite färskost på över-och underskivan. Mellan brödskivorna med färskost läggs sedan ett par skivor god skinka och en massa massa sallad. God Frukost!

Frisk-eller-sjuk-testet

Såhär i förkylningstider kan det vara lite svårt att veta om man verkligen blir frisk mellan förkylningarna som tycks avlösa varandra i en aldrig sinande ström. Till dig som går omkring och ständigt känner dig som en stor nästäppa har jag ett osviktigt test på om du är frisk eller sjuk.

Frisk-eller-sjuk-testet:
1. Ta på dig jympakläder.

2. Gå till Friskis. (Om du redan här börjar hosta, får andnöd eller känner dig svimfärdig är det lika bra att du går hem och anser dig vara sjuk ett par dagar till)

3. Logga in dig på Ki-Box 85-minuter.
(Känn dig lite extra darrig om det är Sandra som har passet)

4. Genomför passet utan att svimma.
(Kommer du såhär långt kan du konstatera att du åtminstone inte är döende av din förkylning)

5. Känn efter. Antingen kommer du att må bättre eller sämre.
Om du mår bättre är du definitivt frisk.

Jag genomförde nyss ovan beskrivna test och mår prima! I början av passet mådde jag visserligen lite pyton men det skyller jag på den stora portion blodpudding och bacon jag slängde i mig en timma tidigare; jag har aldrig klarat av att träna på full mage.

Alltså har jag numera friskförklarat mig från min lilla krasslighet och är redo att ge mig ut på nya äventyr! Det första sker imorgon då min kursare Johan ska lära mig baka gott bröd i sitt kollektiv efter vårt seminarium. Jag ser fram emot en lärorik tisdageftermiddag!

Det Gudomliga Ljuset...

...heter en av Terry Pratchetts bästa böcker. Och jag måste säga att det är galet skönt att solen börjar komma åter till våra breddgrader. Det tyckte denhär lilla ekorren också som jag träffade påväg till bilen. Tyresö är verkligen vischan...


Nåt annat som är väldigt bra (förutom ljus) är snowjoggers. Dom är inte snygga. Dom är inte vattentäta. Dom har inget grepp alls på is. Men dom är varma. När man pulsar genom decimetertjock snö på ornö är det skor som är bättre än dom. 80-talet hade sina ljusa stunder...

Lili och Sussie som popgrupp kan ju sägas vara en av 80-talets mindre geniala uppfinningar.
Men deras bakgrundsdansare i musikvideon till Oh Mama tycks också gilla snowjoggers.
Och det var väl det enda positiva i den videon...
http://www.youtube.com/watch?v=Nu3rkrCOLO4

RSS 2.0