schoolingbannerfish

Mein Gott är allt jag har att säga.

Jag har just återhämtat mig från en timmes stadskörning. (Den skedde vid sjutiden men jag har inte fått normal puls förrän nu) Det är ju helt galet därinne! Folk går som renar och skuttar som getter över gatorna och förutom de gående har man en cykelbana plus en miljon andra bilförare att försöka samspela med.

Alla katastrofer undanvärjdes som tur är tack var min far, men idag har jag nästan:

1) Prejat en buss. (Föraren var elak och ville inte släppa in mig i filen. Pappa upplyste mig om att bilen antagligen skulle gå sönder mer än bussen vid en kollision. Jag ska inte preja fler bussar alltså.)

2) Blivit påkörd av en cykel. (Jag krypkörde längs en stadsgata och blev ikappcyklad av en tävlingscyklist. Just som jag skulle svänga vänster tänkte han köra om mig på vänster sida. Som tur var lät han bli omkörningen...)

3) Kört på en fotgängare. (Detta är ju faktiskt det allra värsta. Man FÅR bara inte köra på fotgängare på parkeringsplatser. Men hon joggade om mig till höger när jag för en sekund tittade åt vänster. Jag var förstås en liten bit ifrån, men jag undrar vem som sa att jogging förlänger livet?)

Efter dagens körning känns det som att jag inte borde ha något körkort.
Läser ni Pondus så kan ni tänka på Elsa i körskolan.
Men efter 1 april måste man ha en extra kurs...
Hmmmmmm..........