Dream dream dream dream...
Nåväl, Påsken har nu firats (Ja, han är sannerligen uppstånden!) och jag låter även min blogg uppstå.
Jag har haft en fantastisk praktik i Botkyrka församling och är tillbaka på Universitetet (vilket känns lite som ett straff, men jag kan köpa att jag måste lära mig liiite till innan frimärket kommer på plats...)
Kanske kommer en eller två av betraktelserna som jag höll i Botkyrka upp här så småningom, men såhär första inlägget efter fastan tänkte jag skriva om nåt som ligger mig varmt om hjärtat:
Drömmar
Vi var på Ornö i helgen och jag slösade en massa energi åt att uppröras över dom som kör runt på fyrhjulingar, trots att det är fordonsförbud på norra Ornö. Kanske var det de händelserna, blandat med inspiration från serien Solsidan, som gjorde att jag i min senaste dröm totalt tömde hela mitt förråd av förbannelser över en man som tagit sin segway till en badplats. Min svada avbröts av mannen som invände: Men... jag är handikappad.
Det var ju lite jobbigt.
Tur att det va en dröm.
Min andra dröm tror jag inspirerades av filmen Upp och av att jag under senaste tiden hunnit träffa Eriks söta syssling Linea, som annars bor i London, en hel del. Jag drömde att jag satt på en stol som flög med hjälp av heliumballonger. Mitt mål var att ta mig till London för att gå på en fest med Linea, men på något sätt råkade jag navigera fel. Jag hamnade i Skottland och var tvungen att, med hjälp av mina heliumballonger, försöka ta mig till England istället.
Det var ju också en smula stressande.
Men det var ju också en dröm.
Visst blir man glad av att vakna ibland.
Särskilt om solen skiner en på magen och fåglarna sjunger utanför!
Resfeber
Dröm 1: Jag och Erik är i ett litet rum. Vi ska snart gå och lägga oss och jag mår lite illa. Plötsligt börjar Erik kaskadkräkas, vilket förstås leder till att jag också kräks. Kräkinferno i hela rummet.
Alla som känner mig vet hur rädd jag är för att bli magsjuk. Jag antar att denna dröm speglar min oro över att nån (tillexempel Erik som vägrade ta sin Dukoral) ska bli magsjuk och jag tvingas bo med denne...
Dröm 2: Jag och Erik går omkring i skogen. Jag fotar en jättesöt ekorre och allt är frid och fröjd. En fin liten räv tassar förni och jag försöker fota den men plötsligt springer den sin väg och vi ser två större djur, en varg och en hund (Eriks familjs) som kommer springande.
Jag lyckas splittra dem så räven kommer undan och jag ropar åt Eriks pappa som jagar med hunden att ropa till sig den. Han skrattar bara och svarar att det är naturens gång, och i slutet av drömmen fanns bara en blodig liten hög kvar av min fina räv. Det värsta är att jag är helt övertygad om att det inte är vargen utan hunden som tagit död på den.
Antingen kan man se denhär drömmen bara som ett bevis på att jag faktiskt gillar vilda djur (typ ekorrar, kaniner och rävar) mer än tama. Eller så kan man göra en mycket djupgående analys med vår Israelresa i åtanke och tänka sig att hunden symboliserar västs syn israeliska makthavare (civiliserade) och vargen symboliserar palestiniernas ledare (vilda).
Kan räven isåfall symbolisera landet Israel/Palestina som blöder av allt våld? Eller kanske de palestinier och israeler som lider av konflikten och skulle önska att deras makthavare kunde nå en fredlig lösning?
Fast det är nog att dra på för stora växlar över en dröm som antagligen bara kom sig av att jag träffade Eriks familjs hund igår och lyckades väja för en räv som sprang ut på vägen i fredags...
Dröm 3: Jag befinner mig i Rom med en konfirmandgrupp och vi ska gå ifrån Nationalmuséet till Roma Termini för att ta ett tåg upp till Frankrike. Det är en ganska bra bit så vi får tillåtelse att köpa frukt på vägen vid några fruktstånd. Där inser jag att mina pengar är borta, men eftersom Paul redan gått vidare med de snabbaste hinner jag inte leta utan lånar 30 kronor av en konfirmand och köper sex bullar (vid frukstånden)
Sen försöker vi gå ikapp Paul, men otaktiskt nog har han tagit vägen genom ett köpcentrum och tjejerna som går med mig vägrar att fortsätta om de inte får kolla på kläderna först. Jag försöker vädja till dem men inget lyckas. Min panik stegras när jag inser att jag inte har några pengar på mobilen, så jag kan inte ens ringa Paul och be honom vända.
Sen vaknar jag.
Detta är inte nåt ovanligt scenario på våra resor (dvs. Paul skyndar i förväg med de snabbaste och jag blir kvar med de som går långsammast och tjatar om att de vill köpa vatten, kepsar och sjalar i olika stånd). Jag hoppas dock slippa vara den som går och pushar längst bak på Israelresan - för en gångs skull åker jag ju som deltagare och inte ledare.
Skorpioner och Systrar i Häkte
Jag bor på ett hotell. På väggarna och i taket klättrar skorpioner, stora som hummrar. På golvet springer råttor omkring överallt. Det konstigaste av allt är att man inte får ha skor på sig ens utanför hotellrummet. Jag menar, lockande att gå barfota när man riskerar att trampa på en massa äckliga djur...
Ja, det var en dröm alltså.
Jag hoppas för allt i världen att det inte var en förhandsvisning av hotellet vi ska bo på i Israel.
Och så var det fest, fast hemma på Näsbyvägen. Av någon konstig anledning bestod festdeltagarna av konfirmandassistenter och en massa vuxna som kände mina föräldrar. Konfirmandassistenterna ville leka nåt som innebar att man behövde en massa plankor, och i skogsdungen bakom vårt hus stod nån slags bänkar som Erik och några andra gick och bröt loss för att använda.
Problemet är bara att efter 10 minuter börjar ett larm tjuta, och efter ytterligare nån minut hördes sirener. Jag går och sällade mig till de vuxna för att slippa se eländet. Efter ett tag blir jag orolig när jag inte hört något från de andra, så jag ringer Emelies mobil. Tydligen har polisen satt henne i häkte eftersom de tror att hon går på heroin.
Hon försäkrar dock att hon ska hinna hem till middagen med Farfar och hans fru dagen därpå, för de har lovat att släppa henne senast 15.00 om de inte hittar nåt. Min mor låter mig veta att jag minsann borde åka och hålla Emelie sällskap i häktet, men här vaknar jag och får inte veta hur det gick med den saken...
Ännu en dröm alltså.
Jag undrar vad Emelie har för sig i Sydney egentligen?
Min tredje dröm var den mest osannolika.
Den handlade om hur alla grupperna i kyrkofullmäktige åt middag tillsammans. Man skakade hand och bestämde sig för att allt gammalt groll skulle vara glömt, och nu skulle man verkligen anstränga sig för att tillsammans göra det bästa för församlingen.
Jag vet en viss visa av Cornelis som skulle passa in på den drömmen...
Tre drömmar som man minns under en natt.
Hur stor är chansen för det?
Opossumsorken Oskar
Jag låg i ett lagom svalt rum, med ett lagom tjockt täcke och en perfekt uppfluffad kudde och drömde om opossumsorkar. Någon vill kanske här invända att det faktiskt heter opossumråtta, eller bara opossum, men i min dröm var de otvivelaktigt opossumsorkar. Jag kände mig mycket nöjd i min dröm.
Men så plötsligt skär alarmsignalen bort min kontakt med opossumsorkarna och jag kan inte ens minnas exakt vad det var jag drömde. Bara att det handlade om Opossumsorken Oskar som var alla råttors förebild, eller nåt sånt.
När jag förklarade min frustration för Erik skrattade han åt mig.
Här ser ni iallafall hur en Opossum ser ut. (Vet dock ej vem som tagit bilderna)
Visst förstår man att det var en bra dröm?!
Akta dig för Manta ray...
Av någon anledning fick vi för oss att vi skulle titta på dem på närmare håll, så vi tog oss ner i vattnet för att simma med dem. Plötsligt hör jag hur min mor tjuter till, och jag förstår först inte varför eftersom rockan som simmar under mig är flera meter ner.
Sen ser jag. Framför mig simmar en flera meter lång rocka vars "vingspetsar" flaxar förbi bara någon halvmeter framför mig. I drömmen har rockan dimensioner som en gigantisk dinosaurie och jag vaknar med ett ryck. Panikslagen med en fruktansvärd hjärtklappning.
Sen tog det ett bra tag att somna om.
Den som har en drömtydningsbok i sin ägo får gärna upplysa mig om vad en stingrocka symboliserar...
Om att förverkliga drömmar
En gång när jag var liten såg jag en kortfilm om en blomma som stod i knopp, slog ut och vissnade. Det speciella var att man efteråt fick se hur filmaren hade riggat en kamera som tog en bild då och då och skapade filmen på så sätt.
Sedan dess har jag velat göra samma sak. När vi kom hem från Amalfi hade vi med oss en liten kaktus. Plötsligt en dag såg vi att den fått en liten knopp och eftersom att jag numera äger både en kamera och ett stativ kunde jag förverkliga min dröm.
Här följer några bilder ur serien:
Som ni ser blev det inte alls en blomma utan en kaktusdel som varken slog ut eller vissnade.
Men jag är ändå glad. Det är inte varje dag man får chansen att förverkliga en dröm!
Drömtydning, någon?
Allt börjar med att min familj och en av Emelies kompisar ska åka från vårt hotell i Australien/Thailand. Emelie och hennes kompis ska åka med några thailändare och mamma, pappa och jag ska komma efter med vår egen bil. Dock försvinner bilen som Emelie åker i och vi börjar undra vart hon tagit vägen.
Framme vid rödljusen i korsningen ovanför vårt hus (i Tyresö) står plötsligt thailändarna och viftar åt oss att sakta in, det liknar en vägomläggning. Vi ser att Emelie och henne vän ligger bakbundna på refugen i mitten och förstår att thailändarna vill ha en lösensumma för dem.
Jag lyckas få tag i Emelie och dra in henne i bilen och sedan ropar jag åt pappa att trycka gasen i botten, vilket han gör, och vi lämnar hennes vän liggande på refugen. Thailändarna hoppar in i sin bil och börjar följa efter oss (förhoppningsvis räddadde någon Emelies kompis när de åkt därifrån) och i vår bil utbryter en diskussion om vilken polisstation som är öppen, eftersom Thailändarna borde åka in i finkan.
Vi åker hit och dit och befinner oss plötsligt på de smala vägarna i Amalfi. Vår bil har utbytts mot vita vespor men våra förföljare har fortfarande en bil. Smarta som vi är åker vi ner för en trappa med vesporna (där bilen inte kan ta sig ner) men där blir vi upphunna av Carabinieri; den Italienska polisen.
Min kusin från Kalix (Henrik) är en av poliserna och han förklarar att vi måste följa med till stationen eftersom vi kört för fort. Vi försöker förklara att vi blev jagade av Thailändare och att vi var tvugna att köra fort, men poliserna bryr sig inte och Henrik förklarar att det är säkrast att göra som de säger.
Jag vaknar och inser att Eriks klocka kommer att ringa om bara någon minut, så jag försöker inte somna om för att ta reda på hur det gick utan jag funderar på vart jag fick drömmen ifrån.
Thailand och Australien är ju aktuella (Emelie ska ju plugga Down under) och en pappa som trycker gasen i botten har också kopplingar till verkligheten. Det är inte heller så konstigt att jag försöker rädda Emelie från kidnapparna (även om det är lite illa att vi lämnar hennes vän), men vad gör min lärarstuderande kusin från norra Sverige som polis i Italien?
Erik: Men vi har ju varit gifta i två och ett halvt år, visste du inte det?
Jag drömde att det bodde en tjej till i vår lägenhet. Hon hade nån sorts förhållande med Erik, men för mig verkade det mest vänskapligt. Så en dag försökte hon krypa in i min akvariemöbel och jag blev skitförbannad eftersom den hade kunnat gå sönder och läcka ut 300 liter vatten på golvet.
Jag går till Erik och kräver att han ska slänga ut tjejen (eftersom det är han som låtit henne bo i vår lägenhet). Han verkar inte ha nån lust till det och tillslut säger jag att han får välja mellan henne och mig (övertygad om vad hans val kommer att bli). Problemet är bara att han själv inte verkar så säker på vem han ska välja.
Jag utbrister: Hur kan du tveka?! Vi har ju vart tillsammans i sju år!
Varpå jag får svaret: Jamen hon och jag har varit gifta i två och ett halvt.
Tack för den! Jag får nån konstig förklaring om att han faktiskt bjöd med mig på ett bröllop för två och ett halvt år sen men att jag inte kunde följa med, så därför visste jag inte om det. Samtidigt som jag lyssnar till förklaringen försöker jag luska ut hur det kommer sig att den enda ring han har på sig är sin förlovningsring med mig.
Rasande rusar jag in i vårt sovrum för att ringa Eriks syssling Linea och höra mig för om detta stämmer samtidigt som Erik försöker hindra mig och menar att vi inte "behöver göra så stor grej av det". Och så vaknar jag, ilsken som ett bi och alldeles för varm.
Som tur var lyckades jag hejda mig från att slita upp Erik ur sängen och skälla ut honom. Istället funderade jag över min dröm och kom fram till att inget av det troligtvis hade hänt. Det hade det ju inte heller! Antagligen är Marcus blogg som jag läste igårkväll (http://blogg.aftonbladet.se/11813/perma/1085528) anledningen till att jag drömde om giftermål.
Well, well. Dags att lämna datan och återgå till studierna!
Tidig morgon och Brinnande Bastiljer
När vi var klara med det och kom ut var det kaos för Bastiljen hade fallit. Vi bodde i ett tält utanför som brann ner (men Petter lyckades på nåt mystiskt sätt rädda det) och sen bodde vi på Makadi Palace som på något mystiskt sätt förflyttats till att ligga vägg i vägg med Bastiljen.
Anyway, när fångarna lyckades ta sig ut på gatorna började turistbussarna rulla ut från Makadi Palace, fyllda med turister. Men fåfäng som jag är (eller?) tyckte jag att jag var tvungen att hämta grejorna i mitt rum innan jag åkte därifrån. Självklart kom jag tillbaka efter att bussarna åkt och blev tvungen att slåss på värsta Bond-manér innan jag fick syn på en bil som jag kanske kunde ta. Tyvärr vaknade jag innan jag fick veta hur min flykt slutade, men jag kan tala om att det var rätt spännande!
Annars har jag mest drömt om havssköldpaddor och skidåkning på senaste tiden, men nu känns det plötsligt som att mina "vanliga" drömmar är tillbaka...
Hurra...?
Nu måste jag skynda till skolan (annars skulle jag förstås inte va uppe såhär okristligt tidigt) så jag hinner bara rimma lite kort!
Dagens rim:
Jag såg när Bastiljen brann
Och när ingen buss jag fann
Fick jag prova på att slåss
Det gick ganska bra förstås
Mina muskler är ju starka
Men sen slutade jag snarka
För idag måste jag gå
Till min skola, hej och hå
Bland präster, lik och skridskoåkare
Vi hinner dock lägga till vid ön och vara där ett tag. När vi ska påbörja resan hemåt lossnar en bit av liket på nåt sätt så det är bara en liten del kvar. För att inte också den delen ska försvinna tar vi med oss hela båten hem till mina föräldrars villa (!) och lägger den på altanen. Liket är fortfarande kvar under aktern.
När det börjar skymma kommer äntligen poliserna. Det är Hanna Pålsson, som i verkligheten jobbar som präst, och en kollega till henne som dyker upp i polismundering. Dom lovar att ta hand om alltihopa och gör nån sorts förundersökning på våran altan.
Sen vaknar jag.
Vad vill denna dröm säga mig?
Att poliser tar tid på sig när de rycker ut och att präster gör detsamma?
Att liken inte finns i garderober utan på altaner?
Att Hanna Pålsson fixar biffen?
Eller är det bara så att jag inte borde kolla på Bondfilmer innan läggdags?
Dagens rim:
När man ser på Sean som slåss
blir man påverkad förstås-
Börjar drömma skumma grejer
om poliser och prästtjejer
och om lik på ljusa dan
som får ligga på altan
Nej nu ska jag sussa sött-
Inte drömma om nåt dött
Komedier av Ben Stiller
Funkar fint som sömnpiller
Se bara på dessa män-
Det går lätt att somna sen...
...eller?
Godnatt!
Too much books will kill you...
Sen när började alla ungdomsböcker problematisera psykisk sjukdom och dåliga relationer till föräldrarna? Jag har för mig att alla ungdomsböcker som fanns att låna på Nyboda skola handlade om kärlek och sex...
Eller var det bara jag som valde ur fel hylla??
Anyway... Alla dessa böcker gör att mina drömmar nu för tiden behandlar avhoppade skolor, konstiga lärare och örnar som rövar bort barn. Jag tyckte nästan bättre om Doom-drömmarna...
Inatt skulle jag börja på gymnasiet. Jag blev superbesviken när jag märkte att det tydligen var Haninge Fria jag skulle gå på (I min dröm hade jag just gått ut högstadiet som också var Haninge Fria) så jag gick till min lärare och klagade. Min lärare var Jonas Holmstrand. (I verkligheten är en av mina absoluta favoritlärare på Uppsala Universitet) Denna natt var han dock helt oresonlig och tyckte att om jag var så omotiverad att jag inte ville gå på Fria så kunde jag lika gärna hoppa av gymnasiet helt...
Så jag sa upp min plats där och skulle just gå ut när jag träffade Hedvig (som i verkligheten gick i min gymnasieklass) och fick reda på att hon skulle börja på skolan som jag just lämnat. Det var ju typiskt eftersom jag faktiskt kunde ha tänkt mig att gå i samma klass som henne. Ännu värre blev det när jag träffade Daniel från praktiken som berättade att också han skulle läsa på Haninge Fria... Själv skulle jag som sagt förbli helt obildad eftersom Jonas Holmstrand hade vägrat låta mig ansöka till nåt annat gymnasium.
Nåväl. Jag, Hedvig och Daniel började iallafall gå bort längs ett järnvägsspår till en äng. Jag var först lite orolig att vi skulle bli överkörda ifall tåget kom, men Daniel visade att spåret som vi gick på bara var av trä (?) och att det "riktiga" spåret av järn gick en bit längre bort. När vi kom till ängen fick vi syn på en örn som hade vingar och var brun och tjusig men en mun som en muräna. Jag drog förstås fram kameran för att fota den, men när den såg blixten blev den helvild och dök ner mot mig som att den skulle röva bort mig...
Och plötsligt var där en hel hög med engelska Bobbys som stod och sjöng något.
Drömmen blev en enda röra och sen vaknade jag...
Puh...
Multinationella företag + Konfirmandassistenter = Dålig Kombination?
Ännu en av mina drömmar (som jag hade medan jag jobbade heltid i kyrkan och höll på att flytta hemifrån) kommer här. Tydningar emottages tacksamt!
Jag och några konfirmandassistenter och ledare smyger runt på ett 'multinationellt företag' och spanar på kostymklädda affärsmän som sitter i skinnsoffor i grå betongkorridorer. (Tänk er korridorerna i Doom fast med plastväxter och soffor här och där) Affärsmännen har vapen, och på något sätt lyckas vi övermanna ett par av dem och stjäla deras pistoler.
Vi börjar ta över företaget. Som en gerillagrupp smyger vi runt hörn, skjuter dem vi ser, släpar undan dem och tar deras vapen. När kropparna blir för många avsätter vi ett rum för dem; 'Corpse Room', som konfirmandassistent Sara sätts till att vakta. Vi tror att vi har övertaget ända tills vi inser att 'fienden' har en kulspruta på sin sida. Den står mitt i ett stort rum där det är högt i tak och hindrar vår rörlighet, eftersom den kan vridas och skjuta åt alla håll.
Nu avancerar vi. Uppifrån taket hissar vi ner en scen med balettdansöser på. Kulsprutan riktas emot dem, men missar dansöserna och träffar istället färghinkar som vi hissat ner med scenen. Ett viktigt budskap (jag minns inte vilket) skrivs på väggen av färgen som flyger ur färghinkarna. Medan vår fiende läser budskapet rusar vi fram och vänder kulsprutan mot dem. Vi har vunnit!
Tyvärr upptäcker några poliser 'Corpse Room' kort därefter. Jag och Erik står lutade mot en såndär blå sandlåda en bit därifrån och poliserna lyckas fängsla Erik och dra in honom i byggnaden som vi just lämnat, men de tar inte mig. Jag har ett vapen kvar men ingen ammunition, så jag kan inte frita honom. Desperat letar jag efter patroner i ingången till byggnaden, då våran konfirmandpräst gör entré.
Jag förklarar situationen och ber honom om ammunition, och han svarar på finlandssvenska: Jo, egentligen ska man ju int' döda, men vi gör ett undantag idag.
Sen ger han mig ett vapen så jag kan frita Erik. Men nu har vi blivit upptäckta. Jag och Erik skjuter oss ut genom en vägg på byggnaden och kommer in i en lägenhetslänga. Vi ser min far komma körandes med ett flyttlass, så vi skjuter oss ner genom golven tills vi är på markplanet och skyndar in i bilen. Vi är räddade!
Så slutar drömmen, men vad betyder den?
Vill den säga att Sara har lik i garderoben?
Eller att Paul är beredd att bryta mot sina principer för Eriks skull?
Tyder den på att pappa alltid är beredd på att rädda sin dotter undan obehagligheter?
Är den ett tecken på att jag bär på ett starkt omedvetet hat till multinationella företag?
Eller borde jag inte ha sett på när mina äldre kusiner spelade Doom?
En diakon och en yxman
Inatt drömde jag att jag bodde på ett vandrarhem tillsammans med Erik, Emelie, en kompis till henne och Eriks mamma. Innan vi åkte iväg hade vi sett på Tv att en farlig yxman som brukade klä ut sig till Jultomte innan han mördade sina offer hade rymmt från fängelset.
När jag och Erik ska gå in till vårt rum på vandrarhemmet möter vi en mycket märklig man som är på väg in i rummet brevid vårat. Han bär på en 'tomtesäck' som jag på något sätt lyckas titta i. Självklart ligger där en yxa och en tomtemask. Jag och Erik går ändå lungt in på vårt rum för att fundera över vad vi skulle göra, vi är ju i fara allihopa!
Senare när vi är ute på gården med Eriks mamma berättar vi vad vi upptäckt och frågar om vi borde ringa polisen. Då säger hon att hon lovat Eriks yngre bror att döda yxmannen om hon får chansen. I verkligheten är hon Diakon och en väldigt fredsam sådan som inte ens vill prova på KiBox, men i min dröm sätter hon på sig en egen tomtemask och tar fram en yxa för att göra upp med den ursprunglige yxmannen.
När hon gått iväg ringer jag 112 och jag och Erik låser in oss på vårt rum. Dessvärre lyckas yxmannen på något sätt ta sig in genom fönstret, men han är långsam. Alltså brottar jag och Erik ner honom, för att sedan sätta oss ovanpå honom. Vi bankar i väggen och ropar på Emelie och hennes vän som bor i rummet intill. De tar sig på något sätt in genom vår låsta dörr och med gemensamma krafter lyckas vi bunta ihop den inte så skräckinjagande yxmannen.
Innan polisen eller Eriks mamma hinner dyka upp vaknar jag av att tuppen i Beatles 'Good morning' gal;
Det är dags att gå till skolan.
---
Det märkliga är att jag idag på bussen läste en artikel om hur många farliga män som rymt från Sätra...
Är det ett tecken på att Eriks mamma inom kort kommer att göra karriär som jultomte/yxmördare?
Drömtydning någon?
Inatt drömde jag om trianglar som, när dom sammanfogades på ett visst sätt, framkallade Demoner och gjorde att världen vändes upp och ner. I början av drömmen var min familj med och den första demonen kom gåendes i vår trädgård. Innan jag hunnit sammanfoga trianglarna som jag ritade såg han ut som en vanlig människa, (fast min pappa ville köra bort honom för han trodde det var en knarkare, men mamma trodde han hade någon sjukdom som gjorde att han betedde sig underligt) men då jag satte ihop trianglarna så de bildade en fyruddig stjärna förändrades han till en demon. Jag vet inte vad han gjorde men världen blev helt skev.
Sen drömde jag att vi befann oss på ett rymdskepp för att komma undan demonerna, fast nu var det inte länge familjen som var med utan ett par av Eriks kompisar och två andra som jag inte vet vilka de var. Dessutom tror jag att min praktikhandledare var med och gav oss råd, men jag är inte helt säker på vem det var, bara att vi hade en 'rådgivare'. Där satt vi och ritade trianglar och försökte räkna ut hur vi skulle undvika att vända upp och ner på världen, vissa blev förälskade (det var de två som jag inte vet vilka det var) och när vi skulle äta var vi tvugna att servera varandra kött från våra egna kroppar. Jag tror vi hade ont om mat eller nåt...? Jag vaknade efter att Erik försökt servera sina ugnsstekta genitaler till sin vän Anders och denne vägrade äta dom. Lite slöseri, eller vad säger ni?
Vad säger denna dröm om mig?
Bör jag hålla mig undan drömtydare kanske?
