schoolingbannerfish

Alltså vi har inte skadat oss, utan det är så man säger hej här.

När vi boardade planet i Hongkong blev vi alldeles fulla i skratt och lite oroliga. Planet såg ut som om det var från 80-talet (tiden innan nedfällbara tvapparater i flygplanstak och bildskärmar i stolsryggar var uppfunna.) Skärmarna var tjock-Tvapparater som hängde i taket och det fanns bara två i varje avdelning.

Dessutom var stolarna klädda i rosalila, personalen hade hawaiiskjortor och verkade lite FÖR avslappnade och Christmascarols From Hell skrålade ur planets högtalare. Allt tydde på att det skulle bli tio jobbiga timmar tills vi nådde Nadi.

Men detta var innan vi satte oss, För uppenbarligen har både Brittish Airways och Cathay Pacific uppdaterat sin flygflotta mer med tanke på stil, underhållning (och kanske säkerhet) än med tanke på bekvämlighet, De rosalila flygstolarna var galet bekväma, och eftersom vi kollat på film nästan hela förra flygresan var vi en sula slitna.

Tack pappa för noicecancellinghörlurarna. Julmusiken stängdes inte av under hela överfärden och de fem sångerna som var satta på repeat hade nog kunnat bli lite irriterande efter tio timmar, men vi pluggde in vår egen musik i öronen och knoppade in på fem röda. Tyvärr sov vi så gott att vi missade frukosten, men den var säkert ingen höjdare ändå.

Nu har vi hunnit med en båttur från Nadi till Bounty Island och här har vi packat in oss i en Bure som vi delar med tre geckos. Vi har även hunnit gå runt hela ön, reta upp några eremitkräftor och plocka några snäckor. Men sen har vi inte gjort så mycket mer än att äta och sova, eftersom vi är en smula jetlaggade. Trots det har vi båda hunnit bränna oss lite i nacken, så imorgon blir det massor av sololja kan vi lova, Nu ska jag strax väcka Erik så vi kan gå till baren där internet och nyårsfirande lockar.

Gott Nytt År från oss som kommer va först med att fira in 2011!