schoolingbannerfish

Mina föräldrar är helt underbara.

Häromdagen gick min nyckelbriska sönder så jag tappade bort mina nycklar till lägenheten. Till historien hör att jag inte upptäcker förlusten förrän klockan 23.00 när jag står utanför portuppgången och inte kommer in. Panikslagen ringer jag pappa och grinar för att jag kommer bli tvungen att sova utomhus, och om jag skulle kunna komma in så kan någon ändå hitta mina nycklar och gå in i min lägenhet!

Lugnt säger min snälla far till mig att han ska skicka mamma med extranycklarna som dom har, och sen förklarar han för mig att om jag låser överlåset och låter nyckeln sitta i kan ingen ta sig in. Dessutom talar han, i egenskap av polis, om för mig att det är ytterst sällan som någon orkar pröva sig fram med en nyckel tills han hittar rätt dörr. Jag kan alltså andas ut och vänta på att min mamma ska komma med nycklarna!

När min kära mor kommer är hon inte ett dugg bekymrad över att hon tvingats ut och köra mitt i natten, utan det hon oroar sig för är att jag fått stå utomhus och kanske blivit kall medans jag väntat på henne. Sedan hon gett mig nycklarna sitter hon kvar i bilen och väntar medans jag går tillbaka till huset och in i lägenheten för att vara säker på att allt är som det ska. Det är skönt att ha föräldrar som ställer upp när deras dotter är förvirrad och panikslagen!

                           
                                                              Ni är bäst!