schoolingbannerfish

Som sagt, efter regnet drog vi ut i öknen...

Där sken solen... Och man såg Döda havet på håll...

Det fanns coola grottor och oaser med vattenfall som man kunde bara i...

Dessutom är det klippdassarnas hemvist...

Öken är mycket snygg när solen börjar sjunka på eftermiddagen...

Soluppgången var inte heller dum... särskilt inte när man firar 8-årsdag!

Om man hänger i Jerusalem måste man ju bara spana in Vår-Fader-Kyrkan där man kan läsa bönen som Jesus lärde sina lärjungar på typ alla språk som finns...



Man bör dessutom spana in den urtjusiga Al-Aqsamoskén med kupol i rent guld...


Och så bör man gå den smärtfyllda vägen bort till Gravkyrkan


Det finns ungefär en miljard snygga kyrkor i Jerusalem så jag orkar inte lägga upp bilder på alla. När man besöker dem bör man förstås ha på sig en äkta turistkeps så ingen tar miste på varför man är där...

Kanske kan den också skydda mot oförutsedda regnskurar?

När man tröttnat på regnet kan man dra ut i öknen...

Och om ökenfärden, döda havet och klippdassarna lovar jag att berätta lite senare.
Nu måste jag hänga tvätt!

Gamla stan en öde morgon... och en hektisk kväll

Rädslan visar sitt allra fulaste ansikte i Betlehem... och kärleken och försoningen sitt allra vackraste. Muren gör livet surt för dem som inte har rätt tro eller tillhörighet, samtidigt som tre olika grenar av kristendomen nu klarar att samsas om födelsekyrkan - mitt emot kyrkan ligger dessutom en vacker moské!

Uppgivenhet bland palestinska ungdomar som inte får röra sig fritt och hemska förhållanden i flyktingläger blandades med små barn som sprang runt våra ben och lekte lekar - minst lika livliga som klippdassar trots deras svåra situation.

Mer kommer imorgon!

Vi har det jattefint har i Jerusalem. Vi har bade hunnit se mycket av Betlehem med allt vad det innebar (checkpoints, underbara barn i flyktinglager, misar och stor gladje om vartannat) och Jerusalem (bland annat vastra muren, Via Dolorosa, gravkyrkan och Olivberget)

Vadret ar underbart men jag lar inte vara sarskilt brun nar jag kommer hem eftersom jag tacker huvudet ratt mycket - trots att man inte behover det! Har namligen insett fordelarna med sloja i lander dar solen skiner rakt oppifran storre delen av dan :)

Kan tyvarr inte ladda upp bilder nu for just detta IT-cafe ar lite sunkigt, men forhoppningsvis kommer det senare! Kan lova att det blir hundratals att titta pa nar jag kommer hem iallafall!
Massa pussar till er darhemma (och i Thailand - kommentera garna och beratta hur ni har det!)

Igår var Erik väldigt nöjd. Jag vet inte om det berodde på det galet fina vädret, den lagoma vinden...

...eller om han var glad att ha en sån snygging bakom rodret (Anna Anka hade vart nöjd med mig (eller?!))


Jag led inte heller, men jag är å andra sidan lättilfredställd. Ge mig sol, te och mycket choklad så är jag nöjd!

Någon gryning hann jag förstås aldrig se eftersom vi sällan vaknade innan nio, men tre fina solnedgångar hann vi med och ett par nattbilder tog vi. Blir man inte romantisk efter detta så är det nog kört =)









Och nej, det ljusnar inte.
Inställningsbar slutartid = good shit.

För ett snabbt uppvaknande rekommenderas:


Trevliga, morgonpigga släktingar med båt, wakeboard och en hel del saltvatten


Tack vare Johans instruktioner klarade jag tillsist att ta mig upp (även om starten var trög)


Och jag gick segrande ur en strid med brännmaneter (fick en tjusig blessyr på underarmen)

Även Erik fixade biffen med bravur


Jag stylade lite på Monoski...


och sen ville killarna visa hur hårda de var...


Nu sitter vi i bilen på väg hem. Det är mysigt att blåsa fram på motorvägen i mörkret, men vi längtar ändå redan tillbaka till Västkusten där "träning" innebär windsurfing och wakeboardande...

James Bond är på väg för att hindra några terrorister från att spränga Ringhals... För att överraska tar han sig inte dit den vanliga vägen utan på en vindsurfingbräda! Han är smart han... Efter honom surfar förstås bondbruden så han ska ha något snyggt att rädda i slutet av eskapaden.

Jepp, så spännande är livet här på västkusten.

En såhär tjusig pizza fick jag i Visby igår. Som ni ser var även sällskapet tjusigt.


Sen fick jag en glass påväg ner mot strandpromenaden för att se solnedgången.


Efter solnedgången drack vi gott té och åt en suverän After Eight-tårta vid stora torget för att sedan dra oss ner mot hamnen och båtkaoset. Kvällen var så trevlig att det faktiskt var värt att köpa nya båtbiljetter (men nästa gång satsar vi på att ta färjan rätt dag)

Nu har vi bara nån mil kvar till Göteborg.
Och vi åker bil, så fler biljettmissar blir det inte!

Rökt fisk på kvällskvisten

Alldeles alldeles underbara katter

Tjusiga solnedgångar

Och en snygg kille att titta på dom med. Oftast snygg iallafall...

Så var man på Fårö! Under båtresan reflekterade jag över att sextonåringar trots allt har vissa fördelar om man jämför dem med småbarn. Visserligen pratar och skriker de en hel massa, men de gör det åtminstone inte i höga C. Som tur var hade jag mina kära lurar med mig, så när jag tröttnat på ungarna höjde jag volymen och knoppade in i två timmar till dunket av olika Friskishits.

Vi möttes av mor och far vid båtterminalen och påbörjade resan upp mot Fårö, som avbröts av diverse mat- och loppisstopp. Efter att ha levt på ris och majs, haricots vert och potatis och pulvermos i en vecka var lyckan förstås total när pappa och mamma först bjöd på thaimat i bilen och sedan på rökt fisk till middag.

Nu har vi sett en grymmt vacker solnedgång och ska strax krypa till kojs. Någon dag snart ska vi åka förbi Sudersand där de har lite bättre täckning än det portabla bredbandet och då kommer lite bilder både härifrån o från Taizé!

Love

Imorgon bär det av tillbaka till civilisationen och på lördag börjar resan mot Taizé i Frankrike. Idag var alltså vår sista heldag i skärgården och vi såg till att ha så somrigt som möjligt. Serieläsande i gummibåt och blåbärskaka utomhus är väl så mycket svensk sommar som man får.


Dessutom testade vi hur fort Adrians båt kunde köra med en eftersläpare. Däcket verkade lite väl blött för min smak så jag satsade på skidorna istället.


Och så tog vi en kort segeltur till en viss udde och gav lite kantareller till Geten som bor där.

Nu är det slut med Pripps Blå-reklam i bloggen på ett tag.
Hoppas ni också tagit vara på solen!
Love

Idag var dagen då Green Pearl skulle besegra havet. I strålande sol seglade vi ut från Ornö och höll mellan två och fyra knop ända tills vi kommit utanför de sista skären och guppade på de långa dyningarna från havet.

Då vi kommit utanför skären och grynnorna stängde vi av GPS:en och Erik tillagade en grymm Gulaschsoppa (som förstås krävde en jäger) trots att soppan hotade att rinna ur grytan på grund av snedsegling.

När vi nådde Vindbåden (sista fyren innan Gotland) och molnen började hopa sig över landet bakom oss vände vi om. Vi höll mellan fem och sex knop nästan hela vägen och hann nästan ända till Ornö innan regnet började falla. Dock varade regnet inte så länge och vi hann med en kvällspromenad som inbringade mycket tjusiga kantareller.

Nu ska vi basta!
Cheers!

Efter frukost och mastfotsfix var brädorna redo att racea i viken.

Vinden var jämn och lagom hård så det gick fint (pappa, erik o jag på bilderna)

Andra nöjde sig med att titta på.

Efter ett tag blev man dock lite trött...

Som sagt...

Nu har vi seglat och lämnat de två landkrabborna i Dalarö och snart börjar en omgång hjärter.
Hoppas ni också haft en skön helg!

Än en gång har vi fått anledning att tro att gubbarna på SMHI kastar tärning om vädret. Trots utlovat regn sken solen här hos oss på Ornö så efter lite vindsurfing tog vi en promenad till Hemträsket och plockade kantareller som växte på vägen.


Vi hälsade på söta djurungar vid bondgården (nån som vill skriva en barnbok om det??)


Nu på eftermiddagen kom Julia och hennes familj över hit på en fika. Mycket trevligt att få träffa dem allihop utan jympakläder! Tyvärr hade jag lite för trevligt för att springa runt och fota...
Nu hoppas jag att bastun snart är klar.
Hoppas ni också har haft en fin lördag!

I snyggaste Babuschkasjalen gav vi oss ut på havet trots Karins klagomål och starka vindar. I kulingen seglade vi mot Dalarö för att hämta upp mina föräldrar som nu sitter här på Ornö och utkämpar ett hårt slag i Alfapet.


När jag bytt ALLA kläder (det stänkte en hel del de sista sjömilen) kom mina föräldrar och packade båten full med mat och sen begav vi oss tillbaka till Ornö. Pappa sjöng sånger om barn som blivit fastsurrade vid roder och mamma höll koll på hastigheten (6 knop på bara stormfock!)

När man varit ute på sjön i kuling blir håret naturligt fluffigt, även om man haft Bubuschkasjal.
Jag tror Brüno skulle digga mig, vad tror ni?

Nu när solen kommit tillbaka är det helt ok att va på land också:


Men Erik längtade så mycket efter havet och vinden att han gjorde ett försök att vindsurfa trots kuling och trasig mastfot. Det gick riktigt fort ett tag, men sen gick det sämre...


Snart ska vi iallafall bege oss till Dalarö i Green Pearl för att hämta upp två landkrabbor, aka. mina föräldrar.
Spännande!

Eftersom att pappa igårkväll varnade för kuling la vi oss vid kittelholmarna i ällmorafjärden där man är skyddad från alla vindar utom nordliga. Kan ni gissa två gånger vilken riktning som vinden kom ifrån? Kul kul...

Efter att ha lyssnat lite och kostaterat att trots en del knarrande tycktes båten hålla somnade vi dock båda gott och vaknade upp till en mycket blöt dag. Det var något komiskt att jag, trots att jag försäkrat pappa om att båten var regntät, vaknade upp av att armen blivit nerdroppad. Uppenbarligen var den inte byggd för att klara riktigt så mycket regn som föll inatt.

Efter frukost gjorde regnet ett litet uppehåll så vi påbörjade seglingen hemåt och höll oss varma med hjälp av regnkläder och godis.

Vid Jungfrun såg vi hur regnväder närmade sig från alla håll och i slutet av seglatsen kunde vi varken se särskilt mycket eller hålla oss torra trots regnställen. Seglingen avslutades med ett litet bad av Erik, som offrade sig för att slippa starta motorn.

Som tur var väntade bastun.

Efter en oändligt vacker solnedgång började dagen började på bästa sätt; sol och vindstilla


Vi vaknade innan de andra seglarna så vi fick lite tid för oss själva och havet


Lagom till frukost blev det livat med både dyk och badringar


Strax därefter kastade vi loss för att bege oss in till Tyresö eftersom våra fiskar gärna ville ha mat. Med sol och spinnacker blev det en väldigt trevlig tur och vi passade på att stanna till vid Tyresö Båtklubb för att ordna vindexen som inte mådde så bra (den pekade bara åt ett håll, oavsett vind)


När vi matat fiskarna, bloggat och handlat proviant och bensin slog vi på stort och köpte två pizzor och ett kilo godis på strandtorget. Sjön suger, som man säger. Sen blev vi lite stressade då min far upplös oss om att det skulle komma 50 mm. regn och blåsa kuling under natten. Vi ville helst ha nått Kittelholmarna innan ovädret bröt lös.

När jag skyndade ut mot notholmen för att pizzorna inte skulle bli kalla bondade Erik med några japaner som tyckte att vår båt var förfärligt pittoresk och tog ungefär 200 bilder på den, oss, oss på båten och tillsist en av japanerna på båten. Helst av allt ville de att vi skulle ta dem med på en båttur, men där blev vi tvugna att avböja och Green Pearl avseglade från Notholmen under blixtrandet av sex olika kameror.


Pizza har väl aldrig smakat så gott - för första gången på flera år åt jag en hel själv


Just när vi nådde Kittelholmarna började det regna, så vi la till vid en klippa, kröp ner i kojarna med vårt godis och inväntade nattens oväder.